Antalet seniorer över 75 år växer fort i Esbo. Det finns beräkningar att antalet ökar från ca 40 000 till 70 000. Västra Nylands välfärdsområde har ca 1500 dygnet runt serviceplatser i seniorboenden i Esbo. Därtill finns ca 120 platser i gemenskapsboende. Denna nya form av boende betyder en hyresbostad i ett hus där det finns dagsverksamhet och service från hemvåden. Det finns inte service på natten.

Västra Nylands välfärdsområde uppskattar att det skulle finnas ett behov av 1000 nya platser i gemenskapsboende i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla. I Kyrkslätt finns redan planer på ca 100 platser i ett nytt boende bredvid Välfärdscentralen. I HBL 24.3.2025 skrev Johan Johansson ett förslag att Grankulla borde anvisa en central tomt för ett gemenskapsboende.
Hur skall vi då få 800 platser till Esbo? Jag vet inte om staden har tänkt på detta och har tomter att anvisa. Ser man på frågan ur språkligt perspektiv så borde vi få 100 platser med svenska som servicespråk. Kanske Folkhälsan kan ta sig an att starta ett nytt boende i Esbo?

Välfärdsområdet har planer på ett serviceboende i Mattby med vård dygnetrunt. Det skulle verkligen behövas och har redan länge funnits med i Esbos planer. Välfärdsområdet har räknar att det finns 114 platser med service på svenska i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla. Jag uppskattar att vi har 50 – 60 platser för lite med svensk service. Vi vet att ca 10 % av seniorerna har svenska som modersmål. Med stigande ålder blir det allt viktigare med service på sitt eget språk. Kanske Mattby enheten kan få en mera svenskspråkig betoning.

Esbo stad har publicerat en omfattande välfärdsberättelse. I den framkommer att tjänstemännen verkar tro att snart har alla seniorer e-post. Alltså att de är med i den digitala världen. Jag citerar: Största delen av de äldre använder redan e-post. Det finns dock fortfarande behov av digital handledning och rådgivning. 

Hur klarar sig seniorer i den digitala världen? Äldre ombudsman Päivi Topo har behandlar detta i sin första rapport till riksdagen. Topo beskriver många utmaningar för seniorer i digitala världen. Det finns problem förorsakade av sjukdom, brist på skolning och låga inkomster. 

Vid ett möte nyligen sade Topo att det finns 300 000 människor i Finland som inte alls har använt digitala enheter. Dessutom finns det 600 000 personer som med hjälp har provat den digitala världen. 

Experten från Esbo stad, som skrev den citerade meningen, antar att snart kommer alla att ha e-post. Jag tror inte att det är rätt. 

Jag anser att Esbo stad måste fortfarande erbjuda tjänster ansikte mot ansikte eller per telefon. Dessutom behövs pappersblanketter som kan fyllas i med penna. Därtill är det viktigt att kunna betala olika avgifter med klassiska pengar.

Seniorer behöver ett identitetskort för att klara sig i samhället. Det går lätt att identitetskortet blir gammalt efter som det gäller bara fem år. Det är ofta banken som kräver kortet, och för att rösta behövs det även.

För seniorer är det ofta svårt att få kortet förnyat. Det går visserligen att fylla en pappersblankett, men då bör man ta sig till en polisstation. Redan att beställa tid till polisen är krångligt. Jag själv fick åka till Kyrkslätt för att visa fingret till en apparat. Därtill behövs ett foto hos någon fotograf. Samhället vill att man ansöker om kortet digitalt, men det är svårt för många seniorer. Även leveransen att kortet sker till någon butik eller kiosk som kan vara på svår plats.

Äldreombudsmannen Päivi Topo har skrivit om seniorers svårigheter med identitetskort. Topo har nu verkat några år och har avgett sin första rapport till riksdagen. Hon skriver att polisen borde sända en påminnelse att kortet går ut om ett halft år. Nu gäller det för envar att själv kontrollera när kortet går ut. Topo föreslår även att polisen skulle utveckla en betald tjänst att en polis kommer hem till äldre personer för att ta ett foto, fingeravtryck och en namnteckning. 

En lättare lösning skulle vara att personkorten är i kraft en länge tid. Topo konstaterar att finska myndigheter inte vill att kortet är i kraft länge är fem år av säkerhetsskäl. I Topos rapport framkommer dock att i vissa länder i EU förblir personkortet i kraft efter en viss ålder. Jag föreslår att seniorer får ett evigt identitetskort efter fyllda 70 år. Det minskar myndigheterna arbete och alla besvär för seniorer och deras närstående. Med tanke på medelåldern i Finland skulle då kortet ofta vara i kraft 10-15 år.

Aloite, että Vanhusneuvosto nimetään uudestaan Ikäneuvostoksi

Aloite, että vanhusneuvosto-nimi muutetaan Espoossa ikäneuvostoksi. Ruotsiksi kelpaa jatkossakin termi äldreråd. Tämä on alunperin Eläkeläisliittojen etujärjestön EETU ry:n ehdotus. EETU kannustaa kuntia ja hyvinvointialueita nimeämään vanhusneuvostot ikäneuvostoiksi huhtikuun (2025) vaalien jälkeen.

Motion att den finska termen ”vanhusneuvosto” bör ändras i Esbo stad till ”ikäneuvosto”. På svenska kan termen äldreråd fortfarande användas. Förslaget kommer ursprungligen från Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf.  PIO uppmuntrar kommunerna och välfärdsområdena att på finska döpa om äldreråden till ikäneuvosto efter valet i april 2025

I Västra Nylands välfärdsområde (LUVN) planerar man nu för år 2025. Jag hoppas man kan besluta om att införa rådgivning för seniorer. Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) har infört äldrerådgivning. Det hela startade med att Åbo stad påbörjade rådgivningen redan år 2020. Erfarenheterna från Åbo var goda och nu har man brett ut äldrerådgivningen till nästan hela Varhas område.

Verksamheten sker genom att man bjuder in en årsklass till undersökning och rådgivning. Nu är det i Varha 1948 födda som får inbjudan. Detta gäller personer som bor hemma utan hemvård eller närståendevård. Kunden får hem en blankett att fylla i före besöket. Sedan tar man även blodprov och hjärtfilm.

Äldrerådgivningen är ett besök på en och en halv timme till en sjukskötare och till en fysioterapeut. Man försöker uppmuntra till ett hälsosamt liv och att upptäcka latenta sjukdomar.

I Brahestads regionen har man haft äldrerådgivning redan länge. Där har man kunnat beräkna att rådgivningen medför inbesparingar i kommande vårdkostnader.I LUVN kunde man börja t.ex. med Mattby området i Esbo. LUVN har nog resurser att genomföra det. Vid behov kan man köpa hjälp av de privata hälsostationerna. Detta gör man redan denna höst för coronavaccinationen.

Motion till Esbo fullmäktige 14.8.2023

Vi behöver en Sortti-station (Sorttiasema) till södra Esbo. Vi har en befolkning på nära 200 000 personer i södra Esbo längs Västerleden. Det finns nog en Sortti-station station i Käringsmossen, i Jorvas i Kyrkslätt och i Konala i Helsingfors. De är dock rätt långt borta.

I Södra Esbo finns många Rinki ekopunkter (Rinki-ekopiste). De tar emot material som kan återanvändas såsom papper, papp, metall, glas och plastförpackningar.

På Rinkis ekopunkt i Gräsadalen i Mattby ser man konkret behovet av en Sortti-station. Vid ekopunkten lämnas saker som Rinki inte tar emot. Där lämnas ofta möbler, bilringar, stora plastleksaker, stora metallföremål, byggmaterial och annat. Allt detta är till stort besvär för Rinki. Det finns nog en skylt med hot om böter om man lämnar fel produkter.

Det att folk lämnar fel saker på ekopunkten tyder på svårighet att hitta till en Sortti-station eller att ordna transporten.

För esbobor i södra Esbo behövs bättre service att kunna göra sig av med olika material. Vi föreslår att Esbo utreder var en Sortti-station kan placeras i de södra stadsdelarna. Staden kan sedan be att HSY förverkligar en Sortti-station.

Budgeten för 2024 för Esbo stad är klar för slutlig behandling den 7 december. Det blir mycket satsningar på skolväsendet och byggandet av nya skolor och daghem.

Därtill kommer Esbo att investera i en fotbollsstadion och i en ny teater. Esbo behöver inte mera betala för social- och hälsovården för den är flyttat till Västra Nylands välfärdsområde. 

Det nya är att Esbo stad bör enligt ny lag främja invånarnas välfärd. Det kan ske genom att främja motion, kultur och välbefinnande. 

Tidigare sköttes detta genom stadens social- och hälsovårdsnämnd. För 2022 fanns i Esbo en budget med över 800 miljoner euro. Från denna stöddes staden även olika föreningar ekonomiskt och genom att betala hyra för mötesutrymmen. För år 2023 flyttades detta över till Välfärdsområdet. Även pensionärsföreningar har ännu 2023 fått stöd och utrymmen för möten.

Nu har alla välfärdsområden ekonomiska problem och det gäller även Västra Nyland. Nu kommer välfärdsområdet att spara speciellt i Esbo så att bl.a. pensionärsföreningar mister sina utrymmen för regelbundna träffar. Speciell kommer det att drabba Hagalund och Esbo centrum, men även Olars och Dalsvik.

Egentligen hör det till Esbo stad enligt den nya lagen om välbefinnande att stöda bl.a. pensionärsföreningar. Detta för att minska på pensionärs ensamhet och att främja motion. Det är mycket nyttigt för pensioner att komma ut och träffa andra mänskor. 

Nu har Esbo stad gått in för att år 2024 grunda en ny verksamhetsenhet för att sköta det lagstadgade arbetet för välbefinnande. Enheten finns i budgeten för 2024 och dit flyttas några anställda personer. Tyvärr har staden glöm att ge enheten några medel för egentlig verksamhet. Detta kan medföra att många svenska och finska pensionärsgrupper mister sina möjligheter för verksamhet. Del för att lokaler för möten stängs och för att ersättande lokaler har dyra hyror. 

Det är märkvärdigt att staden har glömt att det finns i Esbo över 45 000 personer över 65 år. Esbos stads gamla social- och hälsovårdsnämnd hade sina sist möte i maj detta år. Där gavs ett utlåtande i hur välbefinnande borde skötas. Detta gavs bl.a. till stadsdirektören och stadsstyrelsen.

Beslutsfattarna i välfärdsområdet planerar nu verksamheten för 2025. Det verkar vara fokus på att göra stor vinst. Därför sparas det på många aktiviteter. Därtill höjs alla avgifter med stora belopp.

Ett billigare sätt skulle nog vara att förbättra hälsostationerna. Vi seniorer över 75 år blir allt flera. Vi ökar från ca 23000 till över 30000 på bara några år.

För att vi skall klara oss utan hemvård eller serviceboende behövs bättre hälsovård.

Hälsostationerna kunde öka antalet AKS sjukskötare. De har fått under två år extra utbildning och sedan tagit examen. 

I Österbotten finns nästan femtio AKS-vårdare på jobb, medan i Västra Nyland har bara ett fåtal. Många folksjukdomar såsom diabetes och högt blodtryck kan handhas av en AKS-skötare. De har även rätt att skriva ut olika mediciner.

Västra Nylands stolta projekt att få tjugo privata yrkesläkare (ammantinharjoittaja) till hälsostationerna verkar ha runnit ut i sanden. Det är väl inte tillräckligt lönsamt att vara privat läkare på en offentlig hälsostation. Därtill verkar Skatteverket sätta käppar i hjulen genom sina beskattningsbeslut.

Ett viktigt sätt att förbättra hälsostationerna är att förbättra telefonservicen. Nu verkar ledningen i välfärdsområdet äntligen ha förstått att servicen är usel. Ledningen klagar att det kommer för många samtal. Det är nog ett självförvållat problem då vi seniorer ofta tvingas att ringa många gånger för att få kontakt. Tidigare i Esbo stad fick man ett meddelande när hälsostationen ringer tillbaka. Den metoden verkar att vara bortglömd. Nog borde man få minst två samtal före man tvingas att ringa på nytt. Det är inte alltid möjligt att svara på det enda samtalet som kommer.Det finns säkert flera sätt att förbättra hälsostationerna. Ett sätt är att ha en egenläkare. Detta är mycket framgångsrikt t.ex. i Norge.